PSi #28 Uhambo

Eller egentligen den 28:nde Performance Studies international konferenssen Uhambo Luyazilawula: Embodied Wandering Practices 2-5 augusti 2023 i Johannesburg. Bilden ovan är en tall, möjligen en mexikansk Pinus patula, utanför Wits Theatre på campuset för University of The Witwatersrand, Johannesburg, som var värdinstitutionen. Mitt huvudsakliga bidrag var tänkt att vara videon Day with a Firethorn Rhus (with text). En kort presentation på konferensens ‘supersite’ finns här. Videon materialiserades aldrig som installation på ort och ställe, och den skulle sedan vara med som en av de korta artiklarna på webbsidan, men av någon anledning kom den aldrig upp där under konferensen. “Resan styr sig själv”, som rubriken på zulu språket antyder. Konferensprogrammet var så levande och fyllt av dans och sång och svåra ämnen i relation till de orättvisor som den globala majoriteten tvingas möta, att videon kanske ändå inte hade varit på sin plats. Se konferensens webbsida  eller https://www.wits.ac.za/wsoa/psi-conference-2023/ . Videon finns i varje fall att se på vimeo här.

Jag hade bättre tur med en liten videosammanställning som jag gjorde extempore för min presentation i workshopen med arbetsgruppen för konstnärlig forskning (Artistic Research Working Group) i Wits Theatre den 3. augusti. Den organiserades av Christo Doherty, forskningschef för ARA (Arts Research Africa) och Wits School of Arts https://www.wits.ac.za/wsoa/ara/. Tre av de ordinarie medlemmarna i arbetsgruppen och fyra lokala konstnärer berättade om sitt arbete. Min videopresentation finns arkiverad på RC här.

Det var fint att återvända till en plats där jag tillbringat rätt mycket tid under år 2020 i ARA (Arts Research Africa) residenset strax innan den globala pandemin. Jag är glad att ett podd samtal och publikationen Meetings with Remarkable and Unremarkable Trees in Johannesburg with Environs fortfarande finns kvar. Även om Wits Theatre och Rosebank-området, där jag nu bodde och bara kort besökte 2020, såg likadana ut, var upplevelsen av staden helt annorlunda. Istället för att försöka lära mig att leva och arbeta och till och med promenera där, och möta farorna och fattigdomen lite mera ansikte mot ansikte, rörde jag mig nu i en utsökt konferensbubbla. Sessionerna ägde rum i olika lokaler som The Centre for the Less Good Idea, Market Theatre, Soweto Theatre, Johannesburg University Theatre och Constitutional Hill, så vi fick en glimt av staden. Vi förflyttade oss dock med buss och använde Uber för att ta oss från Rosebank till Wits och tillbaka – säkert, bekvämt, skyddat. Det som vid första anblicken verkade innefatta den globala majoriteten, med alla studerande som deltog som volontärer, och med betoningen på uppträdande och föreställningar, var i själva verket mycket exklusivt. Det var ett verkligt privilegium att kunna delta.